Värt att vänta på

Här är det äntligen - mitt resetillstånd till Södra Sudan. Efter mycket om och men fick jag det äntligen. Vilken lättnad! Jag satt på ambassaden hela eftermiddagen och väntade och blev mer och mer nervös ju längre tiden gick. Till slut, 5 minuter innan stängningsdax, vinkade mannen fram mig och frågade "is this you". Nu får man ju ta i beaktande att han kallat fram mig 10 gånger innan för att visa en bild på en vit kvinna och fråga samma sak (många sudaneser har stora svårigheter att se skillnad på vita), trots att kanske kvinnan på bilden varit blond. Men, det var faktiskt jag på denna bilden! Lyckan total - även för mannen bakom glasväggen, som nästan också verkade ha tappat hoppet.

Imorgon flyger jag till Juba. Direkt efter landing bär det av till UNICEF för ett möte där vi ska diskutera ett projekt UNICEF vill att vi ska genomföra i Yambio och Ezo (inom vatten, sanitet och hygien, alltså mitt område). Jag är inte redo för värmen i Juba, mer än 40 grader... men, men.

Slutet gott, allting gott.