Makpandu

Igår åkte jag till flyktinglägret Makpandu. Det är i det lägret vi har huvuddelen av våra aktiviteter eftersom det andra lägret, Ezo, för närvarande anses som för farligt att arbeta i. Jag åkte till Makpandu med folk från UNHCR. Resan dit tog lite mer än en timme. Vägen var röd lera som skar igenom jättetät hög, grön skog. Det är helt fantastiskt så grönt och fint det är här. På vägen stannade vi till hos ”the village chief”, som har donerat mera land till Makpandu, för att göra plats för flyktingar från Ezo, om de bestämmer sig för att flytta lägret hit. För att komma till honom fick vi svänga av från vägen, in på en liten stig och sen köra 100 m inåt med 2 m högt gräs och buskage runt bilen. Helt tokigt.

Förresten så har jag redan kört bil flera gånger. Under arbetstid har vi chaufförer, men på helgerna och kvällar kör vi själva. Jag tycker ju om att köra, så det är bara roligt – och trafiken är väldigt lugn här också.

Tillbaks till Makpandu – som ligger direkt längs den stora vägen mellan Yambio och Maridi. För att skapa lägret har buskar och gräs röjts undan, men där är fortfarande massa träd och skugga. Flyktingarna har ungefär 20*20 m per familj tror jag, så en del odlar marken också. Om jag jämför med hur lägren var i östra Sudan så är ju det här en klar förbättring. Mycket renare, finare – fast sen låg ju lägren i östra Sudan i stäpp/halvöken, hade 10,000 invånare (mot här bara ca 2000).

Jag kollade runt lite i Makpandu för att förstå lite hur lägret ser ut. Jag fick även träffa ett gäng från vattenministeriet som var där och reparerade handpumpar (på beställning av UNHCR, fast det egentligen skulle vara vi, Intersos, som skulle sköta det). Mina arbetsuppgifter kommer nu mycket att handla om att utbilda flyktingarna i hur man använder handpumparna, hur man lagar dem och även om hygien. Det fanns ganska gott om latriner i lägret från vad jag kunde se och de jag tittade in i verkade rena (fast de berättade att de rengjorts bara dagen innan av MSF, så jag vet inte hur representativa de var).

Egentligen hade jag nog velat göra lite korta intervjuer för att kunna skapa mig en bättre uppfattning om hur vatten och sanitetssituationen verkligen ser ut i lägret. Vi får se om det finns tid till det så snart jag har anställt min assistent. Idag ska jag gå igenom ansökningar och välja ut kandidater till intervju. Känns helt tokigt – jag var ju själv på andra sidan för bara någon vecka sedan!

Dominica mår väldigt dåligt av malarian, så vi försöker få i henne vätska och lite mat. Hoppas hon blir bättre snart. Fast de säger det tar upp till ytterligare en vecka att komma tillbaka.

-------------------------------------------------------------------------------------------------

Yesterday I went to visit Makpandu for the first time (although UNHCR people wanted me to go already Friday, my first day here). I went along with UNHCR to the camp, to see when the Ministry of Water (MoW) was repairing some hand pumps in the camp – and to get an idea of what the camp looks like and the situation there.

Driving there was really a good experience. The camp is situated along the main “highway” between Yambio and Maridi (and then on to Juba). The road is made from red mud/dirt, which cuts through the thick forest. The first half of the road was in good condition, and even being further improved by a Kenyan company. The second half was very bumpy and not so comfortable. And they say more rain is coming, so we will see how it will be to drive there in the coming months.

The camp looked rather nice I think. Or at least a big improvement from the camps in Eastern Sudan, although that does not say a lot. There are 6 water points in the camp, of which 4 are not working – but the MoW started repairing those yesterday and should hopefully finish by Monday. My job will be to train the community in how to use the pumps, how to maintain and repair them, and also about hygiene issues – and possibly constructing latrines. The budget for water is still a bit unsure, so I don’t know what I can do just yet. I would like to do an assessment, or small survey, to get a better idea about the water situation in Makpandu, we’ll see if there will be time for that. Since the dry season is coming up there is possibly the need for more water points, even if the ones broken are fixed.

There are also plans to move the refugees from Ezo camp to Makpandu, since Ezo is currently considered too dangerous to work in. If this will happen we don’t know, since there are a lot of forces pulling for both ways, staying or going. If they do move, there will of course be much need for more water points in Makpandu.

Today I will start looking at applications for the position as my assistant. It feels so strange to hiring someone to work for me – when I was in the same exact position just a few weeks ago! Hopefully I will find someone good. Since it is Sunday work will be at a slower pace (apparently they take it a bit easier on the weekends, which is good to know). Domenica is feeling very bad from the malaria, so we try to take care of her best we can. She started treatment yesterday, and will take it for 4 days I think, but she will probably feel bad for another week. Mauro is really a great help in me trying to understand what is going on here and how to manage the camp. He has been working with Intersos for 12 years, starting up missions, planning refugee camps, doing camp management etc in so many countries. Since I feel very green in most situations, it is nice to have someone to ask.